Jag har lämnat Slovenien och jag saknar landet redan!
Landet där vägarna är fina, de allra flesta med asfalt. Hundratals cyklister som nickar när man möter dem, bilister som tar hänsyn. Uppförsbackar så mjölksyran sprutar, enastående utsiktspunkter från toppen, hisnande utförskörningar.
Kulligt landskap, varierande skogar, naturliga vackra blomsterängar där det inte skulle vara något problem att hitta minst sju blommor att lägga under kudden. Turkosblåa älvar som brusar fram, ibland genom branta raviner.
Byar där folket verkar lägga sitt liv på att det ska se snyggt ut! Potatis å grönsaksland i varenda villaträdgård, kommer man till de varmare regionerna finns även ett par vinrankor. Vackra blommor i trädgårdarna och i fönsterlådorna. I varje by finns minst en kyrka och oftast ett flertal Jesus och/eller Mariakors i fina utsmyckade portaler. Vägarna är så smala genom byarna att man har husväggar som väggren, å mitt i alltihop en liten ladugård med ett par kor.
Ja kan man göra annat än att älska detta landet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar