Körde längst kusten till Arguineguin och vek därefter vek det av uppför, uppför. Först var det skön stigning, man kunde lixom ligga på och cykla sen började sepentinerna! Jag hade det jobbigt, Lena var urstark! När vi kommit upp för de första serpentinerna visade det sig att vi skulle cykla upp för den backen vi igår tyckte var nästan ocyklingsbart brant. Det gick att cykla :)och vi var glada att vi inte mötte någon i när man kände sig tvungen att gena i serpentinerna.
Efter tauropasset kom vi på vägen som vi vek av igår och jobbade uppåt, häftig natur med något som såg ut att vara en vulkankrater/sjö och ett område med mycket träd och vandringsleder. Lite utför fick vi oxå köra innan vi fick en seg lång backe upp mot Ayacata. Och därefter serpentinsvängar utför mot San bartolome. Vi swischade förbi Fataga, Ateara och trodde vi bara hade utför hem, ville inte tro att backen i horisonen var på vår väg. Det visade sig tillslut att vi hade en stigning kvar innan vi var nere, det kändes brant och jag var trött! Men såklart gick det! Det gör det ju alltid! Nästa gång vi körde samma sträcka ville man ha backen och inte bara glida ner till havet....
Sträcka: 86 km
Höjdökning: 1862 m
Färdtid 4:26
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar